Nyhet

På tal om effektivitet // Speaking of efficiency

In English below

Riksrevisionens rapport från 2019 pekade på att Linnéuniversitetet inte var tillräckligt effektivt samtidigt som arbetsmiljöenkätens resultat visade att många upplever en hög arbetsbelastning. Hur hänger det här ihop?

Strax innan sommaren förra året kom en rapport från Riksrevionsverket som granskat resurseffektivitet och produktivitet för nordiska lärosäten under perioden 2011–2016. Den bygger på en jämförelse mellan lärosätenas resurser och utfall. I analysen har man använt personal, studenter, doktorander och lokalyta som insatsfaktorer, och ställt det i relation till prestationer i form av avklarade poäng, antal disputerade och antal publicerade forskningsartiklar i Web of Science och toppciteringar.

När rapporten kom var det flera frågetecken om hur analysen var gjord och vad de olika sifforna egentligen stod för.

Lars Behrenz, rektorsråd och docent i nationalekonomi har nu gått igenom allt material och analyserat det. Han har även haft möten med representanter från Riksrevisionen och de har också varit behjälpliga med att ta fram ytterligare siffror för att fördjupa förståelsen.

– Vi har fått klarhet i hur Riksrevisionen har gjort och varför det ser ut som det gör. Ett enkelt svar är att vår omställning från att ha ett oerhört brett och stort utbildningsutbud till att även ha en stor omfattande forskningsverksamhet inte är färdig och under den studerande perioden 2011-2016 var vi mitt upp i en resurskostsam förändringsprocess.

Men frågan kvarstår – är vi ineffektiva i det vi faktiskt gör?

– Vi har expanderat den akademiska personalen med 12 procent (och ökat T/A personal med 3 procent) samtidigt som vi minskat produktionen av högskolepoäng (ECTS) med 6 procent under perioden 2011-2016. Transformationen av produktion av högskolepoäng till avancerad forskning tar tid. Det finns idag positiva tecken till exempel ökade antalet Web of Science artiklar med 51 procent från 2016-2018, menar Lars Behrenz.

Lars tillstår också att den bredd och det generösa utbildningsutbud som vi har är kostsamt. Det kräver stora insatser från medarbetare och tar mycket resurser i anspråk men ger inte alltid så stor utdelning sett till inrapporterade poäng. Något som vi också kan se tecken på i höstens arbetsmiljöundersökning där resultatet pekar på att många upplever en hög arbetsbelastning.

– Det är klart att det är mer effektivt att klumpa ihop stora grupper, och lägga ned allt smått. Men det är kanske inget vi vill göra. Men i vissa fall kan vi samordna bättre, kanske slå ihop kurser och så vidare. Vi behöver bestämma oss vad som är rimligt och det är ute i verksamheten som vi behöver ha den här dialogen och diskussionen, säger Lars och lyfter också det arbete som redan pågår med att se över utbildningsutbudet.

–  Min uppfattning är att vi är redo att ta nästa kliv nu, med en ny vision som ledstjärna ”Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling”, har vi alla möjligheter att tillsammans göra de förändringar som krävs för att vi ska åstadkomma den bästa möjliga utvecklingen vad gäller kärnverksamhetens utfall i form av exempelvis avklarade ECTS-poäng och forskningsproduktion.

-------------------------------------------------------------------------------------

Speaking of efficiency

The Swedish National Audit Office’s report from 2019 stated that Linnaeus University was not efficient enough while, at the same time, the work environment questionnaire showed that many members of staff experienced a high workload. How can this be?

Shortly before summer last year, the Swedish National Audit Office released a report containing a review of the resource-efficiency and productivity at Nordic higher education institutions during the period 2011–2016. The report is based on a comparison between the higher education institutions’ resources and outcomes. In the analysis, members of staff, students, doctoral students, and the total area of facilities have been used as input factors, which have then been put in relation to performance in the form of completed higher education credits, number of defended doctoral theses, and number of published research articles in Web of Science and top quotations.

When the report was presented, a number of questions arose concerning how the analysis had been carried out and what the figures really stood for.

Lars Behrenz, advisor to the vice-chancellor and associate professor of economics, has now gone through all the material and analysed it. He has also met with representatives from the Swedish National Audit Office and they have assisted him in producing additional figures to gain a better understanding.

“We now have a clear picture of how the Swedish National Audit Office has worked with the review and why the results look the way they do. One simple answer is that our transition from having an incredibly broad selection of courses and programmes to also having extensive research activities is not completed and during the period in question, 2011–2016, we were in the middle of a change process that required a lot of resources.

But the question remains – are we being inefficient in what we do?

“We have increased the number of academic staff by 12% (and increased the number of T/A staff by 3%) while, at the same time, we also decreased the production of ECTS by 6% during the period 2011–2016. The transformation from production of ECTS to advanced research takes time. However, there are positive signs, for instance, the number of articles in Web of Science increased by 51% during the period 2016–2018”, says Lars Behrenz.

Behrenz also acknowledges that the breadth and the diverse selection of courses and programmes we offer is costly. It requires a lot of commitment from members of staff and a lot of resources but does not always pay off in completed higher education credits. Something that is also seen in last autumn’s work environment survey, where the result indicates that many members of staff experience a high workload.

“It’s no surprise that it’s more efficient to lump together large groups, and cancel everything small. But that may not be what we want to do. However, in some cases we can become better at coordinating, perhaps merge courses, and so on. We need to decide what is reasonable, and this dialogue and discussion must take place throughout our activities”, says Behrenz.

“In my opinion, we are now ready to take the next step, with a new vision as our guiding light, ‘We set knowledge in motion for a sustainable societal development’, we have the opportunity to work together to make the changes required in order for us to achieve the best possible development for the outcome of our core activities, in the form of, for instance, completed ECTS credits and research production”, Behrenz concludes.

Kommentera (0)