Nyhet

Resultatet från pilotprojektet "Kursvärderingar för kvalitetsutveckling" klart

Pernilla Severson, projektledare, Brita Cederblad ordförande i kvalitetsutskottet och Niklas Ammert, ordförande i rådet för utbildning och lärande

När pilotprojektet Kursvärderingar för kvalitetsutveckling startade för 1,5 år sedan fick Pernilla Severson som var projektledare svara på tre frågor om uppdraget . Nu är slutrapporten klar och vi följer upp med nya frågor till Pernilla, Brita Cederblad som är ordförande i kvalitetsutskottet och Niklas Ammert, ordförande i rådet för utbildning och lärande:

Vad har hänt sedan augusti 2018, Brita Cederblad? 

–Den grundläggande tanken med pilotprojektet var att testa om och hur kursvärderingar kan användas på ett annat sätt, mer inriktat mot utveckling och den enskilda kursens specifika förutsättningar och behov. Fem lärargrupper vid olika fakulteter har fått möjlighet att formulera frågor som de menar är angelägna att få svar på för att kunna utveckla de kurser de bedriver. Behoven och därmed frågorna varierade för olika ämnen, olika kurser och olika utbildningar. Gemensamt för pilotstudiens lärargrupper var att de diskuterade kursvärderingsresultaten i ett större sammanhang, vilket gav andra perspektiv på såväl aktuell kurs som värderingarna i sig.

 

Om du ska beskriva resultatet av piloten kortfattat, vad skulle du då säga Pernilla Severson?

–För det första att det kollegiala samtalet om kursvärderingar är viktigare än gemensamma mallade frågor. För det andra att det finns meningsfulla kursvärderingsfrågor för lärare och studenter, men att de kan vara olika för olika ämnen, grupper och sammanhang. Och till sist som en tredje punkt att ett fortsatt arbete med kursvärderingar kräver kunskap om hur komplex kursvärderingsfrågan. Det vill säga – läs slutrapporten

 

Var och hur har rapporten presenterats, Pernilla Severson?

–Jag har presenterat rapporten för kvalitetsutskottet i slutet av september för att få in synpunkter och önskemål, i diskussionsform på kvalitetskonferensen i början av november och till sist för rådet för utbildning och lärande. Nu ligger frågan hos dem.

 

Vilka reaktioner har ni fått, Pernilla Severson?

–Reaktionerna har varit många, olika synpunkter och skiftande önskemål! Lärargrupperna blev nöjda att få ge sin syn på kursvärderingar för kvalitetsutveckling. Under diskussionerna på kvalitetskonferensen visade deltagarna tydligt att det inte finns en standardmodell för alla. De framhöll att kursvärderingsrapporten är viktig för lärare för att få sin roll i kvalitetsutvecklingen bekräftad och att det är viktigt att säkra ett fortsatt utvecklingsarbete tillsammans  med studenterna. Jag märker trots det att en del fortfarande är fast i frågeställningarna och tänker bara att ”vi måste ha de bästa frågorna”, när det egentligen är det kollegiala samtalet om studentfeedback som är avgörande för att utveckla en kvalitetskultur.

Hur går arbetet vidare nu, Niklas Ammert?

–Rådet för utbildning och lärande har enats om att föreslå rektor att upphäva beslutet om obligatoriska kursvärderingsfrågor. De obligatoriska frågorna kan självfallet användas fortsättningsvis, men institutioner, ämnen eller program som behöver anpassa sina frågor ska kunna göra det. Detta blir en fråga som fakulteterna kommer att hantera inom det utbildningsnära kvalitetsarbetet. Det är även aktuellt att revidera lokala regler för kurs med utgångspunkt i resultat och rekommendationer från rapporten. Det arbetet bereds i kvalitetsutskottet som är kopplat till rådet för utbildning och lärande.

Mer om pilotprojektet Kursvärderingar för kvalitetsutveckling

På sidan Kursutvärderingar på Medarbetare kan du läsa mer om projektet och ta del av slutrapporten. Pilotprojektet var en del i utvecklingen av Linnéuniversitetets systematiska kvalitetsarbete och genomfördes på uppdrag av rådet för utbildning och lärande. Välkommen att kontakta Niklas Ammert som är ordförande i rådet om du har ytterligare frågor.

Kommentera (0)