Klarspråk och jämlik kommunikation

Generellt om språk och språkvård - Få svar på dina språkfrågor - Klarspråk - Könsneutralt språk - Jämlik kommunikation - Genusmedvetna bilder - Filmer om klarspråk

Generellt om språk och språkvård

På universitetet följer vi Myndigheternas skrivregler som ges ut av Språkrådet, Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik.

Datum
I löpande text skrivs datum enligt mönstret 15 april 2018.

Förkortningar
Undvik att förkorta. När vi skriver rubriker eller löpande text använder vi inte några förkortningar. Vi skriver ut de ord vi använder, undantaget om ordet förklaras i början av en text och sedan förkortas.

Stor eller liten bokstav
Myndigheternas språkregler säger att man ska använda stor begynnelsebokstav i början av meningar och för beteckningar som är unika och har namnkaraktär, till exempel Linnéuniversitetet.

Liten bokstav används vid benämningar på vanligt förekommande avdelningar eller enheter vid myndigheter. Vi skriver till exempel fakulteten för teknik, lokal- och serviceavdelningen och universitetsledningens kansli i löpande text. På engelska gäller dock stor begynnelsebokstav för samtliga namn på organisatoriska enheter, tex School of Business and Economics.

Stor bokstav används för samtliga namn när de står fristående som på skyltar och i rubriker på webbsidor.

Om du är tveksam, använd rekommendationen från Myndigheternas språkregler och skriv med små bokstäver.

Mer om generella skrivregler kan du läsa här:

Få svar på dina språkfrågor

Språkrådet har rådgivningsverksamhet och publicerar löpande information, råd och tips om allt från klarspråk till dialekter.

Du kan få svar på dina språkfrågor om du klickar på denna länk och skriver in din fråga in boxen eller via Språkrådets app. Språkrådet har också ett Twitterkonto, @Sprakradgivning, dit du kan skicka din språkfråga. 

Klarspråk

Klarspråk står för klara och tydliga myndighetstexter, skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk.

2009 fick Sverige en språklag. I lagens paragraf 11 står det att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det innebär i praktiken att universitetet ska arbeta aktivt med klarspråk.

Det finns många goda skäl att satsa på klarspråksarbete. Begripliga myndighetstexter

  • främjar demokratin och rättssäkerheten
  • ökar medborgarnas förtroende för myndigheterna
  • sparar tid och pengar.

Läs mer om klarspråk:

Filmer om klarspråk finns längst ner på sidan.

Könsneutralt språk

På Linnéuniversitetet eftersträvar vi ett könsneutralt språk i de texter som vi skriver i tjänsten. I den senaste upplagan av Myndigheternas skrivregler från 2014 finns för första gången regler och råd till myndigheter om könsneutralt språk.

Könsneutrala ord och benämningar används när kön är ovidkommande och när vi vill vara säkra på att inkludera alla i texten. Varken han eller hon ska användas med könsneutral syftning.

Det finns många lösningar för att skapa ett könsneutralt språk; ett sätt är att använda pronomenet hen när kön är ovidkommande eller som ett alternativ till ”han eller hon”.

Läs mer om könsneutralt språk och användning av hen:

Jämlik kommunikation

Här finns mer information om jämlik kommunikation: 

Genusmedvetna bilder